Jag står knappt ut med mig själv, står inte ut med saknaden längre, orkar inte inse sanningen. Allt detta förvandlar mig till något som är så långt ifrån mig själv, jag gillar inte det, att inte få vara som jag brukade vara. Vill inte träffa någon, vill inte göra något bara vara för mig själv samtidigt som jag bara vill lämna mig själv, det jag blivit. Är beredd att komma tillbaka när du är tillbaka, för det gör ta mig fan lika ont varje gång hjärtat slår!