Det kommer aldrig att finnas någons om du.

Jag ska tänka på dig en stund varje dag, för min sorg till dig får inte ta över min dag. Det känns omöjligt att inte tänka på dig varje sekund av varje minut av varje timma, varje dag.. För du var ju i mina tankar då som nu hela tiden, men nu på ett helt annat sätt, bara i minnen från våran resa, från vårat liv tillsammans, men inga nya minnen. Jag förstår inte David, jag vill inte förstå. Alla har på någotvis ett barn kvar, en kusin, en vän men jag har inte dig kvar min älskade lillebror, jag blev syskonlös, jag blev halv.

Jag kan inte bara tänka på dig en stund varje dag, men jag måste. Den platsen som du har i mitt hjärta kan ingen bestämma över. Där har jag dig föralltid, orörd!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0