Har återvänt till Karlskoga, mamma är med och kvällen kommer bjuda på att fixa i ordning det sista inför advent. Mitt hjärta har alltid klappat lite mer för julen och vintern, det är en sådan otrolig mysig tid. När familj och vänner samlas för att umgås, stämningen är förhoppningsvis på topp och alla ger det lilla extra för att bidra till den gemytliga stämningen. Det är precis därför jag tycker om denna tiden på året lite mera än de andra årstiderna. Givetvis har varje årstid sin tjusning och jag skulle faktiskt inte vilja vara utan någon. Jag tror att blandningen gör att man uppskattar varje årstid på ett speciellt sätt. Men julen i år kommer inte att bli den samma, jag vet det. Glädjen kommer blandas med sorg och saknad. Kommer det bli smärtsamt, kommer vi kunna glädjas? Vi har varandra men du fattas oss, så otroligt mycket, vi är ingen familj utan dig.. Trots det "måste" adventspysslet upp, saffransbrödet bakas och klapparna köpas.. Det kommer kanske inte få mig att må bättre, men det kan inte få mig att må sämre iaf. Man måste göra det som har gjort en glad, försöka finna lycka och glädje i det igen. Livet fortsätter..