Är någonstans mellan botten och djupet. Inget att gå in närmare på.

Sitter och kollar Rosabandetgalan som går på tv 3, jag fascineras av fantastiska kvinnor, som liksom mig varit på botten (dock av helt andra anledningar) och tar sig igenom kampen mot cancern med sitt liv som insats. Jag gråter floder för dem som inte klarade kampen, kampen mot deras bröst som gett dem cancer. Brösten som är en del av vad som gör oss till kvinnor, den kvinnliga delen kan ta vårt liv, det är ju helt befängt!
Jag har i alla fall gjort något för att dra mitt strå till stacken, har du?