igår gjorde jag mitt sista besök på Karlstads universitet för denna terminen. jag ska ta ett uppehåll nu under vårterminen eftersom jag har två tentor som släpar vilket innebär att man inte får börja termin 4 innan man klara dem. så nu i mars gäller det, den första tentan den 6:e och den andra den 30:e.
det känns både bra och dåligt att inte få fortsätta, det skulle ju  vara hur roligt som helst att få gå ut på praktik nu och få vara med de i klassen som man kommit nära. men det är lite tue för nästan alla jag umgåtts med ska ta ett uppehåll förutom en. samtidigt som det är skönt att göra dessa tentor så att man kan börja till hösten utan att något släpar. fast det värsta är ju verkligen att jag vet att jag kan minst lika mycket som vissa andra som får fortsätta men grejen är att de kanske hade marginalen på sin sida, för så är det på de tentorna man ska bara ha tur om man pluggat på rätt saker. metodexaminationerna som vi haft hat gått hur bra som helst och det praktiska har ju alltid varait min grej och jag är verkligen bra på det. då är det de som knappt klarar sig igenom en metodexamination som får fortsätta och gå ut på praktik nu. men men så är ju livet jag har ju själv satt mig i situationen men skolan har ju inte gjort mycket för att hjälpa oss.
fast det stora frågetecknet är ju vad man ska göra nu fram till augusti, till sommaren  är det ju lättare att få sommarjobb men från februari till juni kommer det väl att bli knapert med jobb..

att sitta bredvid varandra utan att säga ett ljud, inte berätta sina djupaste hemligheter, att inte dela med sig av hela sitt liv men ändå låta den andra delen av dig vara den största delen av ditt hjärta. att bara kunna ringa och berätta hur det ligger till och i andra stunden bara finnas för varandra för att hålla om, tala om allt.
det kan gå flera dagar utan att man hör av från varandra och det är inget måste att ringa till varandra varje dag men när vi väl hör av oss till varandra så vet vi båda att vi gör allt för varandra. för den största kärleken visar sig inte kroppsligt den finns i blicken mellan oss två.
f

det var 19,8 minusgrader imorse när jag gick upp vilket är riktigt, fruktansvärt kallt! men när det väl börjar ljusna så inser man det fina i att det är så kallt. för trots att fötterna är stelfrusna, att man knappt kan andas och att kylan kryper sig som en liten snigel under skinnet när man är där ute så är det faktiskt otroligt vackert sådna här dagar! trädena är fulla i frost och snö, hela landskapet är fantastiskt fint och när solen ligger på så gnistrar allt som i en sagovärld. det gör dagen lite roligare att möta, det gör att man blir lite snällare och gladare mot alla - då gör det inget att föerläsningen som man gick upp tidigt för blev inställd när man kom till skolan för att läraren blödde näsblod. det gör ingenting för den fick mig ändå att gå upp tidigt och bryta min fula ovana att sova alldeles för länge på morgonen!
f

kom precis in från en väldigt uppfriskande promenad med mina nya stavara som jag fick i julklapp. kan vara det roligaste julklappen jag fick eller ialla fall den mest behövande. de ger mig mer intensitet när jag går och jag jobbar med hela kroppen också, vilket är väldigt bra. när jag hade gått lite mera än halvvägs mötte jag en dam sam var ungefär 70 år även hon var ute i det vackra vädret med ett par avdammade gamla stavar från gustav vasas tid. egentligen spelar det väl ingen roll från vilket århudrade stavarna är ifrån, det som spelar roll är att de ger den som är ute och går mera styrka. jag kanske är den enda i 20-års ålder som har ett par stavar som man bara går med men vem bryr sig. det mig den träning jag vill ha. ja menar vem vill egentligen se en gammal tant eller farbror på ett gym? det passar sig väl inte riktigt, precis som att unga inte passar in i facket att gå med gångstavar. det är som att det symboliseras som en rullator eller annat liknande gånghjälpmedel. men när vi lever i en värld där vi vet att fysisk aktivitet får oss att må bättre oavsett gammal som ung så varför ha normoer på ett par stavar eller vem eller vilka som får träna på ett gym.

otroligt bra låt av beyoncé.. ibland är det så, man kan drömma en fantastisk dröm som i verkligheten kan vara en mardröm, eller det känske är att ta i men drömmen kanske inte är lika ljuv som livets verklighet. fast man sover ju bättre om det är en fin dröm. det är ju värre om man drömmer en mardröm, när man vaknar mitt i natten och är helt kallsvettig och sekunderna efter är det kaos i huvudet för man funderar fortfarande på om drömmen är sann eller inte, varför drömde jag denna drömmen, vad betydet det att jag drömde det. mitt i natten är frågor som dessa väldigt stora, för när man senare vaknar till på morgonen inser man att det som verkade som revolutionerande frågor i nattens ensamhet är i det vakna tillståndet med en massa liv runtomkring inte så stora som man tyckte då. men drömmer får oss att fundera väldigt mycket, om du omfamnar en dröm riktigt hårt blir den verklig, eller om du tänker på den varje dag. att drömmen går i uppfyllelse är inte alltid det viktigaste, det viktigaste är hur man lever upp till den, att man på vägen inser att livet är min dröm.
f

ännu en efterlängtad sovmorgon avklarad, det är verkligen svårt att ta sig upp från den nya helt fantastiska sängen. det finns otroligt mycket att göra här hemma, det sägs att "dammtussar under sängen är änglarnas tofflor" och änglarna har nu väldigt länge fått värma sina fötter så nu var det dags för dammtrasa, dammsugare och moppen att göra sitt med hjälp av deras bästa vän. vi jobbar väldigt bra ihop, så bra att det nu blänker här hemma!
jag skrev i mitt förra inlägg (för väldigt länge sedan) om den eviga längtan, på tur då var min efterlägtade 20 årsdag. den är nu avklarad och jag känner mig lite klokare för varje år som går. det blev en fantastisk helg med firande och trivsamhet med de närmaste. sen kom jul och nyår de passerade lika snabbt som om man hyperventilerade i några minuter. man lever i stunden men när stunden är fantastisk går den alldeles för fort. men denna jul och med en fantastisk snäll pojkvän så har man nya upplevelser att se fram emot, den 18 mars far vi!
livet är vad som händer just här och nu, stanna och njut.
f