Om morgondagen vet vi ingenting

Sitter vid köksbordet och unnar mig jordgubbar med grädde OCH socker! (det du Roger :) Tänker på vad vuxen jag egentligen är, jag sitter ju faktiskt i mitt och mitt hjärtas hus, jag jobbar om dagarna på ett jobb som jag pluggat till på universitetet i tre år, jag tar in posten varje dag, vattnar blommorna, plockar varsamt bort dom vissna bladen, gör mat och matlådor, tvättar och städar. Jag inser att det är detta många kallar vardagen, den tråkiga och långrandiga vardagen som vuxen. En gång tyckte jag också att vardagen var tråkig, det hände aldrig något roligt. Men sedan för ett år sedan så ångrar jag så bittert att man inte var glad för att den långtråkiga vardagen faktiskt bara rullade fint framåt, att man inte oftare stannade upp och hittade det fina i varje dag. Det är precis så jag måste jobba nu, hitta det fina och meningsfulla i varje dag. För när jag vaknar på morgonen har jag glömt allt bra, känner bara sorg och förtvivlan. Idag på jobbet funderade jag (som den sjuksköterska jag är) på om jag är deprimerad och behövde stämningshöjande medicin. Men jag insåg snabbt att vädret bidrar mycket till mitt välmående (idag var det kallt och regnigt och ruskigt), jag vill absolut inte ha några mediciner (såg ett scenario framför mig där jag var beroende av mina tabletter och inte kunde må bra utan dem (missbruk)), tänkte på att jag skulle baka något gott, vilket fick mig att komma ut ut min lilla depression rätt fort. Slutsats: jag är inte deprimerad bara väldigt sorgsen och ledsen själ som kan piggas upp av dom vardagliga sakerna i livet som du kanske tycker är tråkiga och långrandiga. I grund och botten är jag positiv och glad, vänder och vrider på allt mörker tills jag ser en ljusglimt. Det är roligt att tvätta för det luktar så gott om kläderna sen! I grund och botten är jag inte så vuxen än, för Gullspång är fortfarande hemma, mammas och pappas säng är alltid den tryggaste platsen och där är jag inte vuxen där är jag deras barn.
Nej nu måste jag äts upp gubbarna och krypa till kojs, morgondagen väntar med sina bestyr.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0